CSRD
Framtiden för hållbarhetsredovisning
Corporate Sustainability Reporting Directive
CSRD är ett EU-direktiv som kräver att företag och organisationer rapporterar om hållbarhet och sin påverkan på människor, miljö och klimat.
Den 1 januari 2024 trädde CSRD, eller Corporate Sustainability Reporting Directive, i kraft.
CSRD är ett EU-direktiv som kräver att företag och organisationer rapporterar om hållbarhet och sin påverkan på människor, miljö och klimat. CSRD ersätter det tidigare rapporteringsdirektivet Non Financial Reporting Directive (NFRD).
CSRD kräver att alla stora företag regelbundet publicerar rapporter om sina hållbarhetsfrågor, vilket enligt direktivet ska täcka ”miljörelaterade, sociala och människorättsliga faktorer och styrningsfaktorer”, genom hela sin värdekedja. Den inrapporterade datan kommer att samlas i en gemensam databas som är sökbar för att underlätta jämförelser och uppföljning.
Jämförbar och transparent rapportering hjälper investerare, konsumenter, beslutsfattare och andra intressenter att utvärdera icke-finansiell prestanda samtidigt som det uppmuntrar till mer ansvarsfulla affärsmodeller.
Direktivet ställer höga krav på vilken information som ska ingå i företags hållbarhetsrapporter.
En viktig aspekt som man inte får glömma när man diskuterar CSRD är det värde hållbarhetsrapportering kan generera internt inom ett företag. Ofta fokuseras det på det externa perspektivet med transparens och jämförbarhet samt att följa lagar och regler. Dock kan de krav som ställs inom CSRD på interna strukturer för styrning bidra till att företag utvecklas och får en tydlig styrning mot en mer hållbar verksamhet på alla plan.
CSRD placerar också tydligt ansvaret för hållbarhet i företags ledningsgrupp och styrelse och ger gott underlag för strategisk kommunikation.
Om arbetet med CSRD tas på allvar kan det ha många positiva effekter för företag.
Varför ett nytt direktiv?
EUs tidigare direktiv om hållbarhetsrapportering, NFRD, bedömdes inte leverera tillräckligt god information. CSRD kommer att säkerställa att företag rapporterar på ett transparent och jämförbart sätt och kommer att göra det enklare att hålla företag ansvariga gentemot intressenter. Rapporterna kommer att publiceras i en gemensam databas vilket kommer att göra jämförelser mycket enklare.
Viktigt är att det säkerställer att hållbarhetsrapportering är högt på agendan för stora och medelstora företag. Och för första gången definierar CSRD en gemensam rapporteringsram för icke-finansiella data. Dessa riktlinjer fastställs i de europeiska hållbarhetsrapporteringsstandarderna, ESRS.
CSRD bestämmer vad som ska rapporteras på och ESRS styr hur rapporteringen genomförs.
Så, för att sammanfatta, CSRD syftar till att öka transparensen och säkerställa att företagen genomför effektiva hållbarhetsåtgärder. Det ska även bidra till att styra in kapital mot hållbara investeringar genom att ge finansmarknaderna tillgång till tillförlitlig och jämförbar hållbarhetsinformation.
ESRS
ESRS, eller European Sustainability Reporting Standards, är den nya rapporteringsstandard som de europeiska företagen behöver rapportera i enlighet med. I praktiken är det alltså ESRS som företag som omfattas av CSRD måste förhålla sig till.
ESRS är obligatoriska för företag som omfattas av rapporteringskraven i CSRD.
ESRS består av 12 delar som tillsammans täcker de flesta aspekterna av hållbarhet.
ESRS 1 definierar de principer som ska gälla vid rapporteringen och ESRS 2 specificerar väsentlig information som alla företag som omfattas av rapporteringskraven ska inkludera i sin rapportering.
De övriga 10 delarna ska bara rapporteras på om de bedöms väsentliga i företagets väsentlighetsanalys.
Väsentlighetsanalysen, i CSRDs fall dubbel väsentlighetsanalys, är en av de centrala punkterna i CSRD och rapporteringen i enlighet med ESRS.
Bakgrunden till CSRD.
CSRD är en del av EUs gröna giv (The Green Deal).
EU har antagit den gröna given som sin färdplan för att tackla utmaningarna relaterade till klimat och miljö. Målet är att år 2050 uppnå klimatneutralitet, vilket innebär att utsläppen av växthusgaser inte får överstiga det som absorberas. Redan år 2030 krävs en minskning av växthusgasutsläppen med minst 55 procent jämfört med nivån år 1990. Dessa ambitiösa mål har kodifierats i en klimatlag som binder samtliga medlemsländer och EU:s institutioner juridiskt.
För att säkerställa att dessa mål nås, avsätts minst en tredjedel av EU:s budget och återhämtningsplan för klimatrelaterat arbete.
Den gröna given har också lett till en rad lagstiftningar med syfte att uppnå de mål som har satts. En av dessa är CSRD.
En annan del av den gröna given som det talas mycket om är taxonomin.
“Private sector participation is absolutely crucial in addressing the challenges posed by climate change. Hundreds of billions euros of investment are required to achieve the transition to a sustainable economy and it is clear the capital needed cannot come from public budgets alone. In order to help investors contribute to the transition, a first important step is to have a shared understanding of what "sustainable" means.”
— Mika Lintilä, Finlands finansminister om den gröna taxonomin